GRATTIS MIN ÄLSKADE SON PÅ DIN FÖRSTA FÖDELSEDAG!!
jag kan skriva kort om förlossningen, jag är dålig på att skriva berättelser, så det mesta kommer att vara efter vad som står i journalen.
20101004, måndag
chillade framför datorn efter att ha umgåts med lillsyrran större delen av söndagen. runt kl 3 på natten reser jag mej upp från sängen och vattnet går. Jag ringer förlossningen som säger att jag ska komma på kontroll kl 9,30 för att bekräfta vattenavgång. Jag ringde Hampus pappa för att se om han tänkte vara med under förlossningen eller inte, men han var sur för att jag inte anpassade mej efter honom på söndagen utan umgicks med syrran istället, så han tänkte inte vara med. Ringde då morsan som satt i bilen på väg till mej cirka en timme senare. Pratade med pappa på morgonen och berättade om vattenavgången och att jag skulle på kontroll på förlossningen. Han frågade hur jag skulle ta mej dit (bor typ 15 minuters gångväg ifrån sjukhuset), jag sa att jag kunde köra dit själv, men han sa att jag inte skulle göra det så han ringde farmor som skjutsade ner mej. När jag kom dit satte de nån grej runt magen som kollade värkar och Hampus hjärtslag eller vad man säger. Jag minns inte hur länge jag fick sitta där, minns bara att det var tråkigt, tills morsan kom..hon kom runt kl 10-10,30 har jag för mej. Eftersom jag mådde psykiskt dåligt under graviditeten hade jag inte brytt mej om att köpa nånting till bebisen, jag hade bara de grejer folk gett, vilket var en badbalja, barnvagn, växasäng med spjälor och vad som behövdes till den, och lite lite kläder. Och en nappflaska har jag för mej. Så vi drog och köpte kläder, blöjor, nappar och sånt. Jag var jättebitter på att Hampus pappa hade sett till att bli osams. Han kom dock på kvällen och lämnade lite kläder som han hade kvar efter sin dotter. Han visste inte att morsan var hos mej, hade han vetat det hade han antagligen inte kommit förbi. Hon frågade om han tänkte vara med på förlossningen, vilket han ljög och sa att han tänkte. Jag berättade att jag skulle tillbaka dagen efter för kontroll om jag inte fått värkar, han sa att jag skulle höra av mej efter jag varit där.
20101005
Var på ny kontroll på förlossningen, de satte sån där grej runt magen igen för att kolla värkar och bebisens hjärtslag (ja, eller vad det nu var man sa). Eftersom jag ännu inte fått värkar fick jag en tid för igångsättning dagen efter, ifall jag inte börjat få värkar då. Har vattnet gått får man bara gå högst 72 timmar innan man blir igångsatt. Efter besöket där drog vi till Ikea. Minns inte vad vi gjorde där, men det var säkert nåt kul...typ åt köttbullar och potatis eller nåt. Jag körde dit och morsan var rädd för att åka med mej, som vanligt^^ (jag tycker om att köra snabbt, dock har jag lagt av med att köra så snabbt, om Hampus är med). Jag försökte även få tag på Hampus pappa efter vi varit på kontrollen men han brydde sig inte om att svara. Jag skickade sms att han skulle höra av sig, men det gjorde han inte. Flera timmar senare svarade han när jag ringde igen, och var enbart tyken, och det slutade med att han tröck bort det pågående samtalet. Jag skickade sms med information om vilken tid jag skulle vara på förlossningen om inte värkarna satt igång, och om han tänkte vara med så fick han ta sig dit tills dess, eller åka med oss. Han hörde inte av sig mer..
20101006
låg vaken med datorn på natten. Omkring klockan 1,30 började jag känna av vad som skulle visa sig vara värkar. Jag har för mej att det kändes typ som krypningar i benen först. Så jag gick upp och klagade lite till morsan^^ sen satte jag mej och spelade Super Mario bros 3, på PS2:an. Men jag hade svårt att sitta still pga krypningarna i benen, så jag försökte att sova, först i sängen, sen i fåtöljen. Minns jag inte fel så somnade jag en liten stund. Runt kl 3-4 nånting tänkte jag och morsan äta frulle. Jag åt lite sen klarade jag inte av att sitta still längre, pga krypningarna i benen. Sen fick jag mer och mer värkar. Enligt journalen hade jag etablerade värkar runt kl 6. Någon gång där under morgonen ringde jag och kollade om jag kunde komma in tidigare än tiden som var bokad för igångsättning, vilket var 9,30 om jag inte minns fel. Runt kl 8 hade jag så jvla ont ("värkar från helvetet" enligt sms till syrrans mamma ^^ ) att jag inte pallade vara hemma längre, så morsan hämtade bilen och körde upp till porten. Jag skickade sms till Hampus pappa att jag skulle åka in, inget svar under hela den dagen..och inte ett ljud få flera dagar.. När jag satte mej i bilen avtog värkarna lite, och jag kände ingenting förrän jag kom till dörren vid förlossningen, enligt journalen kom jag in runt kl 8,25. Blev kopplad till sån där maskin igen som kollade värkar och fosterljud (..kanske det hette ja?). Jag fick ligga ner på en brits, som jag hatade. Mest för att jag hade ont. Det var någon ställning som var ok att ligga i..tror det var på sidan, men då försvann kontakten ibland, så jag fick ändra ställning. DÅ och typ en timme framåt hatade jag den barnmorskan jag hade då och under resten av förlossningen. I alla fall så var de klara med den kontrollen och koll hur mycket jag öppnat mej, runt kl 9,30. Eftersom jag bara var öppen 2 cm och var förstföderska så ville de skicka hem mej. Då hatade jag henne ännu mer, men jag sa inget för hon var egentligen snäll. I alla fall så reste jag mej upp, men det var inte många sekunder jag kunde stå upp innan jag fick värkar igen, detta upprepades otaliga gånger. Eftersom värkarna kom så tätt kollade barnmorskan upp om jag verkligen skulle behöva åka hem, vilket jag då inte behövde utan jag fick istället gå till ett rum med badkar. Enligt journalen hade jag just kommit ner i badet när kl var 10,54. Och att komma ner i badet var så jävla gött. Från att knappt kunna röra mej, kunde jag till och med somna till och jag slapp känna värkar konstant. Tyvärr sov jag mej inte igenom hela badkarsvistelsen. Ibland vaknade jag och vek mej av smärta. Runt kl 11,30 kollade de igen hur mycket jag hade öppnat mej och jag var då fullt öppen, så då började kampen om att komma upp ur badkaret. Jag har fått för mej att det tog typ en halvtimme, eller nåt, att med hjälp ta mej ifrån badkaret till britsen/sängen eller vad man nu kallar det, som jag låg på när jag skulle föda.
När jag skulle upp ur badet passade morsan på att gå ut och fixa ny parkeringsbiljett. Hon blev tydligen tillsagd att skynda sig, eftersom de trodde att det skulle gå väldigt snabbt när jag väl var på britsen.
Eftersom vattnet gick några dagar tidigare skulle jag egentligen fått nån spruta eller nåt, då det fanns risk att Hampus skulle kunna få infektioner eller nåt sånt. I journalen står det:
"11,30: Pga ett snabbt förlossningsförlopp missbedömdes progressen, bensyl-PC hann ej givas med tanke på långvarig vattenavgång."
Nästa anteckning i journalen är:
"12,33: En fin godde framföds på en värk. Skriker direkt. Apgar 9-10-10.
Under den tid jag låg på britsen efter badet, tills Hampus var ute använde jag mej att lustgas. Jag minns inte så jättemycket mer än att jag efteråt var glad att det gick snabbt. Dock minns jag att jag skrek att jag var skitnödig..hm.. och jag kände att det sved någon gång och fick då för mej att de klippte, så jag skrek något i stil med "klipp inte!" när de sa att det inte klippte svarade jag något i stil med "men jag känner ju att det svider!!". Jag minns även att mamma stod vid min sida, och att jag klämde lustgasmasken som f'n. Jag minns inte skillnad mellan värk och krystvärk. I journalen står det att jag hade krystvärkar från kl 10,22.
När han var ute frågade jag "vad blev det för sort?" när de sa att det var en kille blev jag inte förvånad, jag trodde det under hela graviditeten.
Han var i alla fall 51 cm lång, vägde 3060 gram och hans huvudomfång var 35,5 cm.
Jag är inte rädd för att föda fler barn, eftersom denna förlossning ändå gick relativt fort, och jag sprack ingenting.
Vi var på bb i två dygn. Jag avskydde tiden där, och ångrar att jag inte sa att jag ville åka hem samma dag som han föddes.
Vi blev helt utskriva från bb när han var 4 dygn (20101010 kl 10 hade vi tid för återbesök på bb). Då vägde han 2820 gram.
Morsan var kvar tills 20101010. Jag hade planer på att vi skulle åka med henne upp, men valde sedan att inte göra det.
Hampus pappa hörde som sagt inte av sig, förrän jag bad honom höra av sig, på kvällen den dag morsan åkte hem igen. Han kom då hit en stund, och efter den dagen träffade han Hampus lite mer eller mindre varje dag tills Hampus var 3 månader, för då började pappan jobba, och tyckte att efter jobbet ville han umgås med sina kompisar istället, vilket resulterade i att vi satte upp bestämda dagar och tider som de skulle ha umgänge, ville han träffa Hampus däremellan så fick han självklart göra det under förutsättning att det passade för oss. Innan vi bestämde tider så kunde pappan höra av sig lite när han kände för det och bli sur på mej om det inte gick att träffa Hampus just när han ville det.
Under Hampus första månader hade han ofta ont i magen på natten, vilket vi kom fram till senare att berodde på ersättningen vi gav honom. I alla fall så till en början träffade Hampus pappa Hampus bara dagtid, men efter att jag talat om för honom hur jobbigt jag upplevde det att Hampus skrek varje natt så började han att sova hos oss varannan natt och hjälpa till att ta hand om Hampus på nätterna, så fick jag möjlighet till några fler timmars sömn, vilket gjorde att saker rullade på lättare sen.
När jag tittar på klockan nu tänker jag på denna tid för ett år sedan. Jag satt antagligen och spelade tv-spel, eller så försökte jag sova.
Nu har Hampus vaknat till, så jag ska ge honom lite välling, vilket han får upp till en gång per natt, och sedan en gång tidigt på morgonen.
jag kan skriva kort om förlossningen, jag är dålig på att skriva berättelser, så det mesta kommer att vara efter vad som står i journalen.
20101004, måndag
chillade framför datorn efter att ha umgåts med lillsyrran större delen av söndagen. runt kl 3 på natten reser jag mej upp från sängen och vattnet går. Jag ringer förlossningen som säger att jag ska komma på kontroll kl 9,30 för att bekräfta vattenavgång. Jag ringde Hampus pappa för att se om han tänkte vara med under förlossningen eller inte, men han var sur för att jag inte anpassade mej efter honom på söndagen utan umgicks med syrran istället, så han tänkte inte vara med. Ringde då morsan som satt i bilen på väg till mej cirka en timme senare. Pratade med pappa på morgonen och berättade om vattenavgången och att jag skulle på kontroll på förlossningen. Han frågade hur jag skulle ta mej dit (bor typ 15 minuters gångväg ifrån sjukhuset), jag sa att jag kunde köra dit själv, men han sa att jag inte skulle göra det så han ringde farmor som skjutsade ner mej. När jag kom dit satte de nån grej runt magen som kollade värkar och Hampus hjärtslag eller vad man säger. Jag minns inte hur länge jag fick sitta där, minns bara att det var tråkigt, tills morsan kom..hon kom runt kl 10-10,30 har jag för mej. Eftersom jag mådde psykiskt dåligt under graviditeten hade jag inte brytt mej om att köpa nånting till bebisen, jag hade bara de grejer folk gett, vilket var en badbalja, barnvagn, växasäng med spjälor och vad som behövdes till den, och lite lite kläder. Och en nappflaska har jag för mej. Så vi drog och köpte kläder, blöjor, nappar och sånt. Jag var jättebitter på att Hampus pappa hade sett till att bli osams. Han kom dock på kvällen och lämnade lite kläder som han hade kvar efter sin dotter. Han visste inte att morsan var hos mej, hade han vetat det hade han antagligen inte kommit förbi. Hon frågade om han tänkte vara med på förlossningen, vilket han ljög och sa att han tänkte. Jag berättade att jag skulle tillbaka dagen efter för kontroll om jag inte fått värkar, han sa att jag skulle höra av mej efter jag varit där.
20101005
Var på ny kontroll på förlossningen, de satte sån där grej runt magen igen för att kolla värkar och bebisens hjärtslag (ja, eller vad det nu var man sa). Eftersom jag ännu inte fått värkar fick jag en tid för igångsättning dagen efter, ifall jag inte börjat få värkar då. Har vattnet gått får man bara gå högst 72 timmar innan man blir igångsatt. Efter besöket där drog vi till Ikea. Minns inte vad vi gjorde där, men det var säkert nåt kul...typ åt köttbullar och potatis eller nåt. Jag körde dit och morsan var rädd för att åka med mej, som vanligt^^ (jag tycker om att köra snabbt, dock har jag lagt av med att köra så snabbt, om Hampus är med). Jag försökte även få tag på Hampus pappa efter vi varit på kontrollen men han brydde sig inte om att svara. Jag skickade sms att han skulle höra av sig, men det gjorde han inte. Flera timmar senare svarade han när jag ringde igen, och var enbart tyken, och det slutade med att han tröck bort det pågående samtalet. Jag skickade sms med information om vilken tid jag skulle vara på förlossningen om inte värkarna satt igång, och om han tänkte vara med så fick han ta sig dit tills dess, eller åka med oss. Han hörde inte av sig mer..
20101006
låg vaken med datorn på natten. Omkring klockan 1,30 började jag känna av vad som skulle visa sig vara värkar. Jag har för mej att det kändes typ som krypningar i benen först. Så jag gick upp och klagade lite till morsan^^ sen satte jag mej och spelade Super Mario bros 3, på PS2:an. Men jag hade svårt att sitta still pga krypningarna i benen, så jag försökte att sova, först i sängen, sen i fåtöljen. Minns jag inte fel så somnade jag en liten stund. Runt kl 3-4 nånting tänkte jag och morsan äta frulle. Jag åt lite sen klarade jag inte av att sitta still längre, pga krypningarna i benen. Sen fick jag mer och mer värkar. Enligt journalen hade jag etablerade värkar runt kl 6. Någon gång där under morgonen ringde jag och kollade om jag kunde komma in tidigare än tiden som var bokad för igångsättning, vilket var 9,30 om jag inte minns fel. Runt kl 8 hade jag så jvla ont ("värkar från helvetet" enligt sms till syrrans mamma ^^ ) att jag inte pallade vara hemma längre, så morsan hämtade bilen och körde upp till porten. Jag skickade sms till Hampus pappa att jag skulle åka in, inget svar under hela den dagen..och inte ett ljud få flera dagar.. När jag satte mej i bilen avtog värkarna lite, och jag kände ingenting förrän jag kom till dörren vid förlossningen, enligt journalen kom jag in runt kl 8,25. Blev kopplad till sån där maskin igen som kollade värkar och fosterljud (..kanske det hette ja?). Jag fick ligga ner på en brits, som jag hatade. Mest för att jag hade ont. Det var någon ställning som var ok att ligga i..tror det var på sidan, men då försvann kontakten ibland, så jag fick ändra ställning. DÅ och typ en timme framåt hatade jag den barnmorskan jag hade då och under resten av förlossningen. I alla fall så var de klara med den kontrollen och koll hur mycket jag öppnat mej, runt kl 9,30. Eftersom jag bara var öppen 2 cm och var förstföderska så ville de skicka hem mej. Då hatade jag henne ännu mer, men jag sa inget för hon var egentligen snäll. I alla fall så reste jag mej upp, men det var inte många sekunder jag kunde stå upp innan jag fick värkar igen, detta upprepades otaliga gånger. Eftersom värkarna kom så tätt kollade barnmorskan upp om jag verkligen skulle behöva åka hem, vilket jag då inte behövde utan jag fick istället gå till ett rum med badkar. Enligt journalen hade jag just kommit ner i badet när kl var 10,54. Och att komma ner i badet var så jävla gött. Från att knappt kunna röra mej, kunde jag till och med somna till och jag slapp känna värkar konstant. Tyvärr sov jag mej inte igenom hela badkarsvistelsen. Ibland vaknade jag och vek mej av smärta. Runt kl 11,30 kollade de igen hur mycket jag hade öppnat mej och jag var då fullt öppen, så då började kampen om att komma upp ur badkaret. Jag har fått för mej att det tog typ en halvtimme, eller nåt, att med hjälp ta mej ifrån badkaret till britsen/sängen eller vad man nu kallar det, som jag låg på när jag skulle föda.
När jag skulle upp ur badet passade morsan på att gå ut och fixa ny parkeringsbiljett. Hon blev tydligen tillsagd att skynda sig, eftersom de trodde att det skulle gå väldigt snabbt när jag väl var på britsen.
Eftersom vattnet gick några dagar tidigare skulle jag egentligen fått nån spruta eller nåt, då det fanns risk att Hampus skulle kunna få infektioner eller nåt sånt. I journalen står det:
"11,30: Pga ett snabbt förlossningsförlopp missbedömdes progressen, bensyl-PC hann ej givas med tanke på långvarig vattenavgång."
Nästa anteckning i journalen är:
"12,33: En fin godde framföds på en värk. Skriker direkt. Apgar 9-10-10.
Under den tid jag låg på britsen efter badet, tills Hampus var ute använde jag mej att lustgas. Jag minns inte så jättemycket mer än att jag efteråt var glad att det gick snabbt. Dock minns jag att jag skrek att jag var skitnödig..hm.. och jag kände att det sved någon gång och fick då för mej att de klippte, så jag skrek något i stil med "klipp inte!" när de sa att det inte klippte svarade jag något i stil med "men jag känner ju att det svider!!". Jag minns även att mamma stod vid min sida, och att jag klämde lustgasmasken som f'n. Jag minns inte skillnad mellan värk och krystvärk. I journalen står det att jag hade krystvärkar från kl 10,22.
När han var ute frågade jag "vad blev det för sort?" när de sa att det var en kille blev jag inte förvånad, jag trodde det under hela graviditeten.
Han var i alla fall 51 cm lång, vägde 3060 gram och hans huvudomfång var 35,5 cm.
Jag är inte rädd för att föda fler barn, eftersom denna förlossning ändå gick relativt fort, och jag sprack ingenting.
Vi var på bb i två dygn. Jag avskydde tiden där, och ångrar att jag inte sa att jag ville åka hem samma dag som han föddes.
Vi blev helt utskriva från bb när han var 4 dygn (20101010 kl 10 hade vi tid för återbesök på bb). Då vägde han 2820 gram.
Morsan var kvar tills 20101010. Jag hade planer på att vi skulle åka med henne upp, men valde sedan att inte göra det.
Hampus pappa hörde som sagt inte av sig, förrän jag bad honom höra av sig, på kvällen den dag morsan åkte hem igen. Han kom då hit en stund, och efter den dagen träffade han Hampus lite mer eller mindre varje dag tills Hampus var 3 månader, för då började pappan jobba, och tyckte att efter jobbet ville han umgås med sina kompisar istället, vilket resulterade i att vi satte upp bestämda dagar och tider som de skulle ha umgänge, ville han träffa Hampus däremellan så fick han självklart göra det under förutsättning att det passade för oss. Innan vi bestämde tider så kunde pappan höra av sig lite när han kände för det och bli sur på mej om det inte gick att träffa Hampus just när han ville det.
Under Hampus första månader hade han ofta ont i magen på natten, vilket vi kom fram till senare att berodde på ersättningen vi gav honom. I alla fall så till en början träffade Hampus pappa Hampus bara dagtid, men efter att jag talat om för honom hur jobbigt jag upplevde det att Hampus skrek varje natt så började han att sova hos oss varannan natt och hjälpa till att ta hand om Hampus på nätterna, så fick jag möjlighet till några fler timmars sömn, vilket gjorde att saker rullade på lättare sen.
När jag tittar på klockan nu tänker jag på denna tid för ett år sedan. Jag satt antagligen och spelade tv-spel, eller så försökte jag sova.
Nu har Hampus vaknat till, så jag ska ge honom lite välling, vilket han får upp till en gång per natt, och sedan en gång tidigt på morgonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar